Nisula Forest Oy

Nisula Forest Oy är beläget i Halli i Jämsä. Det är ett företag som är specialiserat på konstruktion, produktutveckling och tillverkning av skördarmaskinen för gallring, skördaraggregat, energigripar samt övrig skogsutrustning och -anordningar.

Nisula Forest Oy grundades 1978 och verksamheten var då maskinell skogsavverkning. För entreprenader använde man som mest tio egna skogsmaskiner, och efter hand har verksamheten övergått till tillverkning av maskiner.

Praktisk erfarenhet som stödjer produktutvecklingen och planeringen har alltså ackumulerats under flera tiotals år. Vi har utvecklat skogsmaskiner och tilläggsutrustning för dem alltsedan företaget startades. Den första skotaren tillverkades för eget bruk år 1978, svansprocessorn tillverkades år 1981 och gripprocessorn 1984. Samarbetet med andra maskintillverkare år 1986, när HN125-motorkragen tog fram åt Ponsse. Senare konstruerades och tillverkades prototyper av H53- och H73-skördaraggregaten.

Vid millenniumskiftet inleddes samarbetet med Partek Forest. Kombinationsgriparna, konstruerade av Nisula, och med deras starka erfarenhet av kombinationsmaskiner skapade en god grund för samarbete. Resultatet av detta blev att Nisula tillverkade skördaraggregat och kombinationsgripar för Valmet-skogsmaskinerna under flera års tid.

Uppbyggnaden av det egna återförsäljarnätverket började år 2005.

Historik

1978

Skräddarsydda flygplan och maskintillverkare, Seppo och Ali Nisula

Den egentillverkade skotaren utan namn och Seppo & Ali Nisula

På Nisulas gård fanns en Valmet 702 som bröderna trodde vara ganska lämplig som bas för skotaren. På Valmets fabrik i Suolahti byggdes sedan en ny grävmaskinsbas baserad på 702, i praktiken hade plåten en motor, växellåda och bakdel. En hytt som hade varit där i ljudmätningarna köptes från hyttfabriken i Kuorevesi. Valmets portalhjul vreds för att peka framåt, vilket gjorde maskinens nos kortare med 44 centimeter. Hjälpramar, förstärkningar, hytt underram gjordes för att förstärka maskinens främre del. Den ledade fogen och den bakre ramen blev också gjorda från grunden, och den hittade oanvända Valmet CKs tippkupa användes som ett lastutrymme, från vilket i slutändan endast svängdelarna användes. Boggien gjordes av MAN-lastbilens mittaxel, så det fanns en markfrigång på cirka 50 cm på baksidan av maskinen. En lastare från Granab 4010 placerades som kran.

1981

Den första Nisula-processorn

Att tänka på en skördare

”Efter skörden av stormskadorna fanns det stockar i omgivningarna i Kuorevesi kommun, men det fanns också en brist på skördeutrustning och skogsarbetare. Förutom det enstaka extraktionsjobbet kapade Seppo och jag träet med motorsåg och drog sedan bitarna åt sidan av vägen. Men det var inte meningsfullt att tillbringa några veckor på att hugga medan maskinen väntade. Senare kördes träden till en lagringsplats på en enda dag” minns Ali Nisula.

1981 var den vanliga lösningen att köpa en skördare. Problemet liknade när man planerade att köpa skotaren. Eftersom det redan fanns en viss grad av erfarenhet och skicklighet inom maskinbyggnad, bestämde bröderna att tillverka skördaren själva. På den tiden var det fortfarande en era av bearbetning, dvs skogsarbetarna fällde träden, och processordelen bara kvistade och kapade stammarna. För att tillverka processorn åkte de för att kolla in existerande utrustning som användes. Lösningar avseende hydraulik tillfrågades från bröderna Aliranta, men deras ritningar verkade för komplicerade.
Bröderna Nisula bestämde sig för att göra svansskotaren så enkel som möjligt. De köpte en Valmet 870CK, vars boggi och skopa hade tagits bort. Därefter gjorde de en underram till vilken en Granab 5010-kran var monterad. Sedan gjordes processordelen som en förlängning av underramen. Efter det behövdes bara kvistningsknivarna, matarrullarna och kapsågen för att skapa – eller åtminstone trodde de det, baserat på deras besök för att se de fabriksgjorda skotarna i arbete. Det fanns emellertid fler utmaningar involverade på grund av att bröderna inte hade någon erfarenhet av liknande mekaniska konstruktioner. I processorsektionen användes hjul från en kranbil med en diameter på 1,3 m som matare och Sisus 2,8-liters vevmotorer användes som matningsmotorer. Så utan tvekan fanns det tillräckligt med kvistningskraft.

Redan från början fanns det en längdmätare integrerad i maskinen, vilken verkligen var exakt. Tack vare detta kunde Nisulas tillhandahålla timmer med fast storlek för sågverk i grannskapet. Mätanordningen skapades av en ung, självlärt elektroniksnille Matti Pietilä, som också byggde in några automatiserade funktioner i den för att påskynda arbetet.

1984

FÖRSTA GRIPPROCESSORN

Viljan att äta växte genom att äta

Bröderna ville också få tillgång till marknaderna för gallringsskogsarbete. Svansprocessorn på CK var för stor för gallring, så en gripprocessor designades på Nisula-verkstaden 1984. På brödernas avverkningsplatser fanns det nu två operativa processorer och en skotare, som båda var egentillverkade. Under nästa år omvandlades även gripprocessorn till en tippmodell, men processorns struktur var inte idealisk för att fungera som en skördare som avverkade träden, så bröderna började fundera på ett nytt skördarhuvud.

1987

Bröderna började fundera på ett nytt skördarhuvud

Samarbetet med Ponsse startar

Ponsse S20-maskinen var designad för att vara skördarens chassimaskin, så de letade efter en i Vieremä. Under samma besök kom det fram att personalen vid Ponsse arbetade på ett skördarhuvud som innehöll en hel del samma idéer som vi hade. För att skörda hade vi tänkt oss använda en ny typ av kran som är lämplig för kaparbete, varav vi hade ett utkast på papperet, men vid det första besöket vågade vi inte visa det. Under vårt andra besök på Vieremä presenterade vi vår idé för Einari Vidgrén. Einari tittade på ritningen i fem minuter utan att säga någonting och sa slutligen: ”Tja, pojkar, låt oss göra det,” minns Ali Nisula.

Detta var också ett avgörande steg för maskinförsäljningen, och den första Ponsse S15 byggd på en förkortad ram, byggd faktiskt som skotare, anlände till Nisula i början av 1987 – initialt med en standardkran, men ersattes snart av den första skördarkranen HN125.
Våren ‘88 gjordes uppdateringar av skördarkranen. Då frågade bröderna om maskinens struktur kunde ändras för att förbättra synligheten i arbetsområdet genom att förflytta hytten uppåt och bakåt och genom att placera hydraul- och bränsletankarna mellan motorn och hytten samt genom att göra några hydrauliska förändringar. Denna agenda fick Einaris omedelbara acceptans: ”Sätt igång pojkar och gör vad som är bäst.” Således byggdes den första prototypen av HS15 på några veckor i Ponsses fabrikshall.

1990

ENDA BILDEN AV EGENTILLVERKADE “MÖYKKY” SKÖRDAREN

Möykky och nya skördarhuvudmodeller

1990 tillverkade bröderna en liten fyrhjulig gallringsmaskin med namnet ”Möykky.” Axelpartiet och ramen var fortfarande från Valmet CK. Kranen modifierades från en lastbilskran, och de andra delarna skrapades ihop varifrån de var tillgängliga till ett bra pris. Enligt Ali Nisula gjorde maskinen goda finansiella intäkter, även om dess utseende inte var mycket att prata om. Skördarhuvudets modell var Nisula “40” och under 1992 uppdaterades huvudet till modell “50”.
Även om entreprenadarbetet började bli extremt stort fortsatte tätt samarbete med tillverkare av skogsmaskiner och utrustning. Test- och designarbete utfördes för olika företag och till och med vissa prototyper tillverkades.

1994

PONSSE 53 “ELMIA WOOD” VERSION FRÅN 1995

H53 och H73 skördarhuvuden

I slutet av 1994 drog sig Ali Nisula helt tillbaka från det dagliga skogsarbetet och började arbeta heltid på verkstaden. Seppo Nisula hanterade företagets entreprenadsida.

I Nisula funderade de på att skapa ett lämpligt gallringshuvud för eget bruk. Tidigt på våren 1995 gjordes ett preliminärt avtal på en fyrhjulig Logman-basmaskin. Men affären avbröts på grund av att Harri Suutari från Ponsse anlände för att se H53-prototypen i kapningsarbetet. Efter att ha sett detta tillkännagav Harri att de behövde en sådan gripare. Han frågade om den kunde ändras något och bli klar för en demonstration på försommaren på Elmia-mässan i Sverige.

Det uppstod en hel del svårigheter i arbetet på grund av ett riktigt snävt schema. Exempelvis var det hydrauliska blocket på griparen, tillverkat med specialarrangemang på en helgdag och inträngt i produktionskön, odugligt. Det fungerade helt enkelt inte, och det var omöjligt att få fram ett nytt snabbt. Blocket demonterades, borrades och anslöts, och så småningom fick de det att fungera. Teamet var tvunget att skynda sig på att montera och testa en gripare, och den sista ommålningen av den gjordes på en transportvagn bara några minuter innan de åkte till Sverige. Men allt blev klart, och demonstrationen på Elmia blev mycket framgångsrik. Under samma resa avtalades tillverkningskontrakt av en större H73-modell. För det gjordes en prototypserie om tre enheter – för teständamål av Nisula och av Ponsse – under följande vinter.

1998

FÖRSTA PROTOTYP AV KOMBIMASKIN

Samarbete kring Kombi startar

Strax före millennieskiftet började bröderna att skissa på den första kombi-griparen. Den allra första versionen lyckades inte. Griparen fungerade ganska bra men var för tung. Utvecklingsarbete och tester fortsatte naturligtvis. Kombimaskinen blev populär. Kombimaskinen som vi monterade på en begagnad Valmet 838 fångade Valmets intresse, vilket ägdes av Partek Group vid den tiden. Således undertecknades 1999 en överenskommelse om tillverkning av kombimaskiner baserat på vår prototyp, och 2001 sattes Valmet 801 Combi i serieproduktion.

2001

LÄSHUVUDEN KOM UT PÅ MARKNADEN

Partek samarbete

Samarbetet började bra med Partek, men frös till följd av organisatoriska omarrangemang i bolaget efter att Partek delades upp. ”Trots detta fortsatte Nisula att tillverka en griparmodell för Partek och Komatsu under flera år”, förklarar Ali Nisula.
Tillverkningen av maskiner och utrustning blev större hela tiden och 2002 måste verkstaden utvidgas. Samtidigt förvärvades en CNC-maskin och andra metallbearbetningsenheter. Med nya produktionsfaciliteter började bröderna också överväga möjligheten att producera nya produkter. I början av 2000-talet såldes 400-serien under varumärket Valtra och huvudet för Valmet-skördare var modell 330.

2011

Stark internationalisering börjar

Nya produkter, nya marknadsområden

I slutet av 2011 började exportnätverket byggas steg för steg. Den nya strategin för kommande år infördes och fabriksanläggningarna utvidgades för att möta
framtida behov. Nisula har idag 24 exportländer och mer än hälften av omsättningen kommer från export.

Nisula Forest har lång erfarenhet av att konvertera skotare för kombiarbete, traktorer till skogsarbete och grävmaskiner till skogsbruk. Även utvecklingen kring N5 gallringsskördare går starkare framåt än någonsin. Nuförtiden är omfånget av skördarhuvuden från 285 kg till 1400 kg. Vi vill erbjuda våra kunder kostnadseffektiva, fantastiska alternativ för gallringar och specialprojekt där det är svårt att hålla kostnaderna nere genom att använda vanliga maskiner

Nisula idag

Idag är Nisula ett starkt industriföretag, vars huvudprodukter består av energi-, skördar- och kombinationsgripar samt av parallellgripar. Det kostnadseffektiva gallringsskördaraggregatet N5 lanserades år 2013. Till kärnverksamheten hör även utrustning av skotare, skogsutrustning av traktorer samt utveckling av skogsutrustning för larvbandsförsedda underredesgrävmaskiner. Vi vill erbjuda kunderna kostnadseffektiva och till sina egenskaper unika alternativ för gallringsskördning samt för specialobjekt, där det har visat sig vara svårt att nå ekonomisk lönsamhet med ”mainstream universalmaskiner”.

De förnyade produktionsutrymmena i Halli i Jämsä erbjuder goda möjligheter till utveckling av verksamheten även i framtiden. Företagets strategi för framtiden är utvecklingen av kostnadseffektivare produkter och nya alternativ för gallringsskördningar, med vilka kunderna når framgång. Produktivitet, funktionalitet och låga driftkostnader garanterar ett bra resultat från gallringarna, inte med hjälp av hästkrafter eller överstora pumpar. Det vet vi av erfarenhet.

Värden

Ansvarsfullhet gentemot kunder och anställd

Nisula Forest är en pålitlig partner för sina kunder och anställda, en partner som känner sitt ansvar. Vi ser till att våra anställda trivs med sitt arbete och utvecklas som anställda. Samtliga Nisulas anställda ansvarar i sin egen roll för att kunden får en högklassig Nisula-produkt för det investerade kapitalet.

Människonära samarbete

Vår viktigaste samarbetspartner är kunden och förståelsen för kundens behov. Ett flexibelt samarbete, sunt förnuft och ett människonära beslutsfattande är för oss viktiga faktorer.

Initiativtagande, självständig arbetsgemenskap, inom vilken man arbetar som ett team

En glad arbetsatmosfär och ett öppet verksamhetssätt skapar en arbetsgemenskap, där den anställda trivs. I Nisula-teamet spelar varje anställd en lika viktig roll, för att slutprodukten som levereras till kunden ska vara den bästa möjliga. Vi vinner som ett team, vi förlorar som ett team

Äkta engagemang

Nisula Forest är en föregångare när det gäller tillverkning av högklassiga, innovativa och kostnadseffektiva skogsutrustningar för gallringar. Kundens framgång är viktig för oss. Genom egen praktisk erfarenhet, engagemang och tätt samarbete tillverkar vi en högklassig Nisula-produkt för kunden.

Nisulas personal

Erfarenhet från praktiskt arbete och säkerhet samt ungdomens iver och viljan att utvecklas. Med dessa ord kan man beskriva Nisula-teamet, som betjänar dig. Varje anställd garanterar i sin egen arbetsfas genom noggrant arbete, att du får en högklassig Nisula-produkt till din användning.

Samarbetspartners

Toyota Gazoo Racing WRT

FRÅN CENTRALA FINLAND TILL VÄRLDEN TILLSAMMANS.
– Samarbetet mellan Nisula Forest och Toyota Gazoo Racing WRT kommer att fortsätta 2020

Nisula Forest har varit involverade i Tommi Mäkinens Toyota Gazoo Racing WRT sedan starten. Under säsongen 2016 och 2017 samarbetade Nisula med Juho Hänninen och när Juho gick vidare till testkörning i slutet av säsongen 2017 tecknade Nisula och Toyota Gazoo Racing ett samarbetsavtal.

”Under 2019 kunde vi erbjuda återförsäljare, kunder och partners unika upplevelser från rallyvärlden i nära samarbete med TGR-teamet. Samarbetet med teamet lett av Tommi var mycket smidigt. Nisula tog också tydliga steg framåt som varumärke, säger Kalle Mattsson från Nisula.

”Om du vill gå längre i näringslivet, förutom kvalitetsprodukter, måste du ta hand om att bygga varumärket. Fortsättningen av samarbetsavtalet för perioden 2020 med Toyotas fabriksteam ger oss en stor möjlighet att åter ta nya steg framåt. Världens bästa professionella rallyteam är också det bästa exemplet på vad det innebär att uppnå mål i praktiken. Det är fantastiskt att visa denna framgångshistoria för dina egna partners. Det kommer definitivt bli nya idéer för ditt dagliga arbete,” säger Mattsson.

Toyota Gazoo Racing WRT

FRÅN CENTRALA FINLAND TILL VÄRLDEN TILLSAMMANS.
– Samarbetet mellan Nisula Forest och Toyota Gazoo Racing WRT kommer att fortsätta 2020

Nisula Forest har varit involverade i Tommi Mäkinens Toyota Gazoo Racing WRT sedan starten. Under säsongen 2016 och 2017 samarbetade Nisula med Juho Hänninen och när Juho gick vidare till testkörning i slutet av säsongen 2017 tecknade Nisula och Toyota Gazoo Racing ett samarbetsavtal.

”Under 2019 kunde vi erbjuda återförsäljare, kunder och partners unika upplevelser från rallyvärlden i nära samarbete med TGR-teamet. Samarbetet med teamet lett av Tommi var mycket smidigt. Nisula tog också tydliga steg framåt som varumärke, säger Kalle Mattsson från Nisula.

”Om du vill gå längre i näringslivet, förutom kvalitetsprodukter, måste du ta hand om att bygga varumärket. Fortsättningen av samarbetsavtalet för perioden 2020 med Toyotas fabriksteam ger oss en stor möjlighet att åter ta nya steg framåt. Världens bästa professionella rallyteam är också det bästa exemplet på vad det innebär att uppnå mål i praktiken. Det är fantastiskt att visa denna framgångshistoria för dina egna partners. Det kommer definitivt bli nya idéer för ditt dagliga arbete,” säger Mattsson.

Satu Tuomisto

Satu tar hand om kunderna på mässorna och ser till att infodisken fungerar. Satu deltar också aktivt i Nisulas dealer-evenemang samt leder Collection-fotograferingarna.

Satu Tuomisto

Satu tar hand om kunderna på mässorna och ser till att infodisken fungerar. Satu deltar också aktivt i Nisulas dealer-evenemang samt leder Collection-fotograferingarna.